Datum i spel: 17–19 juli, 1986 Deltagare: Takeru, Reiko, Seiga, Brian
Torsdag 17 juli: Hos Mr. Taneguchi
Klockan 18:00 stod gruppen utanför det gamla huset i distrikt 3. Dörren öppnades av Mr. Taneguchi, en 75-årig man klädd i jinbei. Han var orakad, kisade mot ljuset och såg utmärglad ut, men bjöd ändå in sällskapet på te.
Hemmet var enkelt men ombonat. I ett hörn stod ett minnesaltare dedikerat till hans fru, omgivet av rökelse och en klockradio. Taneguchi bekräftade att han lidit av svåra mardrömmar för några månader sedan – syner av ett groteskt, grisliknande monster med snabel och alldeles för många ögon. Men drömmarna hade upphört.
Vändpunkten kom strax efter den tragiska bilolyckan. Han fick besök av en ung munk vid namn Ukami. Munken, som bar gula klädnader och utstrålade hälsa och styrka, gav Taneguchi stöd och lånade ut en uråldrig bok: The Sutra of Pale Leaves, med ursprung i Heian-perioden. Munken hade även gett honom ett kalligrafi-set, vilket motiverade Taneguchi att börja kopiera boken och återfå livslusten genom trädgårdsarbete.
Taneguchi visade dem boken. Han hanterade den med en vördnad som gränsade till dyrkan. Det var en orihon (dragspelsbok) med 256 sidor fyllda av intrikat kanji och färgglada, mönstrade illustrationer. Boken kändes onaturligt tung. Den handlade om en Bodhisattva, ”The Prince of Pale Leaves”, som lämnade en fantastisk stad för att hjälpa mänskligheten.
När Brian bläddrade i boken drabbades han av en svindlande känsla av vördnad (awe), som om boken försökte dra in honom. Taneguchi berättade stolt att han kopierat hela boken för hand, ett arbete som tagit månader.
Natten till fredag: Tandläkaren
De två som rört boken, Brian och Reiko, drabbades under natten av en fruktansvärd, gemensam mardröm.
De vaknade av att de var kissnödiga, men fann sig plötsligt fastspända i varsin metallstol med starkt ljus i ögonen. En man i blodigt förkläde, likt en sadistisk tandläkare, studerade en suddig röntgenbild och mumlade om en ”böld” som måste bort. Han tvingade upp deras käkar med ena handen och slog sönder deras tänder med en stålhammare i den andra. Smärtan var total. När de spottade ut benflisor och blod, förvandlades röran till en grå massa på golvet. Ur skuggorna trädde monstret fram – varelsen med lila päls, kloliknande hovar och en rad ögon längs ansiktet. Det sörplade i sig den grå sörjan med sin snabel som om det vore godis.
Båda vaknade kallsvettiga, men lyckades behålla förståndet.
Fredag 18 juli: APL och Jakten
På morgonen diskuterade gruppen drömmen om ”snabelgrisen”. De insåg att boken var nyckeln.
Seiga ringde sin kontakt, Murakami Tsubasa. När Tsubasa hörde namnet på boken blev han tyst. Han förklarade att boken länge troddes vara en myt, men att en kopia dök upp 1980 och orsakade död och korruption. Han varnade för APL (Association of Pale Leaves), en dold organisation. Ordern var tydlig: Verifiera att det är den äkta boken, men var försiktiga. Om vi förstör den kanske munkarna försvinner, men vi vet för lite.
Brian ringde sin kontakt, Yamada Chitose (som driver ett ”Derby Club” i Tokyo). Hon bekräftade ryktena: APL sysslar med ondskefull magi.
Spårning vid Templet Gruppen begav sig till det stora templet, ett populärt turistmål. Reiko och Takeru fick syn på en gulklädd munk i stråhatt som påminde om beskrivningen av Ukami. De skuggade honom till en buss och vidare in mot stationen. Takeru följde efter bussen men tappade spåret. Seiga genomsökte tågstationen och såg en stråhatt gå ombord på ett tåg mot Nara (eller var det Osaka?), men munken gled dem ur händerna. Han verkade sakna biljett och använde troligen pendelkort.
Tillbaka vid templet frågade de de ”vanliga” lila-klädda munkarna. De kände igen den gule munken men visste inte vem han var. Han tillhörde inte deras orden men brukade sitta vid Hall of Dreams (Yumedono).
Kuppen mot Taneguchi Efter en lunch på Shepard’s Bar lade gruppen upp en plan. Mr. Maeda på stadshuset lånade ut en kamera.
Medan Taneguchi befann sig vid Momijidera-templet för att be (något Brian och Daniel dokumenterade och spelade in), bröt sig Seiga och Takeru in i hans hus.
- Seiga dyrkade upp låset. Med handskar på sig genomsökte de skrivbordet i kaligrafirummet.
- De hittade bläck och papper av högsta kvalitet.
- I ett lönnfack fann de en chockerande upptäckt: En ny kopia av boken som inte var färdigskriven. Taneguchi nöjde sig inte med en kopia – han massproducerade dem.
- De fotograferade allt material snabbt och lämnade huset osedda.
Natten som följde drömde Seiga och Takeru om den mer välvilliga tapir-varelsen (Baku), och slapp mardrömmarna.
Lördag 19 juli: Skolan
Seiga rapporterade fynden till sin kontakt. Gruppen riktade sedan blicken mot skolan där den döda flickan, Hinako, hade gått. Ingen av flickorna de intervjuade hade sett någon gulklädd munk. När de frågade om rektorn, Akiro Arima, fick Reiko en plötslig och skrämmande hallucination: För en sekund såg hon rektorn förvandlas till en gulklädd gestalt med en mask för ansiktet, innan synen återgick till det normala.
Nästa steg: Undersöka rektor Arima. Gör han av med misstänkt mycket papper? Är han kopplad till APL?