Datum i spel: 19–21 juli, 1986 Deltagare: Takeru, Reiko, Seiga, Brian
Lördag 19 juli: Pappersspåret och Skolan
Eftermiddagen inleddes med en bluff. Gruppen återvände till Mr. Taneguchis hus där Reiko påstod sig ha blivit inspirerad av hans kalligrafi och bad om papper. Taneguchi, hjälpsam som alltid, gav henne ett paket med högkvalitativt papper. Han nämnde att han får det skickat till sig av den hjälpsamme munken i gult, men han hade inte kvar något emballage.
Spåret ledde till postkontoret i centrum. Tjänstemannen avslöjade att Taneguchi både skickar och tar emot paket i bokstorlek varje vecka, vanligtvis på måndagar, från en adress i Tokyo. Takeru pressade tjänstemannen hårt – med hot om att rapportera honom för sekretessbrott – och fick honom att lova att notera den exakta adressen nästa gång ett paket dök upp.
När mörkret föll riktades blickarna mot skolan. De misstänkte att rektorn, Akiro Arima, kunde vara inblandad. Vid 18-tiden försökte de lokalisera hans bostad på skolområdet. En vaktmästare informerade om att rektorn var iväg på ett föreningsmöte och väntades hem sent.
När vaktmästaren lämnat området skred gruppen till verket:
- Takeru dyrkade upp huvudentrén och vaktmästeriet.
- De genomsökte nyckelskåpet och tog alla omärkta nycklar.
- Källaren genomsöktes. Bakom tunga järndörrar fann de dock inget mer misstänkt än skolmaterial och bildkonstutrustning. Rektorns kontor förblev låst.
När de återvände till bilen fick de en chock. En gulklädd gestalt rörde sig bort från deras fordon och försvann in i skuggorna mellan husen. Seiga försökte spåra munken men tappade spåret. Bilen var orörd, men känslan av att vara övervakade var påtaglig.
Natten blev orolig. Gruppen vaknade kallsvettiga med en kvardröjande, fantomlik känsla av något slemmigt och fuktigt som rört sig över deras ansikten.
Söndag 20 juli: Demon-te och Visioner
Frukosten avbröts av att Reiko fick ett telefonsamtal. Hennes bekant Setsuko – kvinnan som en gång fått Reiko att köpa hus i Ikaruga – bjöd in henne på te senare under dagen.
Medan planerna smiddes ringde Takeru sin kontakt på säkerhetspolisen (PSIA). Misstankarna bekräftades: APL (Association of Pale Leaves) är kända och man befarar att de infiltrerat myndigheter.
Gruppen besökte därefter templet och Hall of Dreams (Yumedono).
- Munkarna bekräftade att den mystiske gule munken försökt ta sig in i drömsalen men blivit avvisad.
- Det går rykten om att Bakun har återvänt för att bekämpa mardrömmarna.
- Seiga mediterade i salen och fick en stark vision av Prins Shotoku i lila klädnader.
- Ingen fysisk manipulation av statyerna eller mattorna kunde hittas av Brian eller Reiko.
Efter en lunch tog de en promenad som ledde dem till Setsukos butik, Onicha (”Demon-te”). Namnet kommer från en legend om en demon som terroriserade byn men flydde när den kom nära en te-drickande bonde. Setsuko berättade att många kunder köper lugnande teer mot mardrömmar och tipsade om spådamen Madam Inaba som kan veta mer om legender kring Baku.
Kvällen avslutades med spaning utanför rektor Arimas bostad. De såg honom pumpa sin cykel, tala hetsigt i telefon vid 21-tiden, och sedan släcka lampan 22:30. Hemma hos Reiko försökte Brian dricka ”Demon-te” som skydd, men natten bjöd återigen på den fasansfulla känslan av slem i ansiktet.
Måndag 21 juli: Spådamen och Kuppen
Dagen började hos Madam Inaba, en medelålders spådam som sålde kristaller och rökelse. Takeru var skeptisk men charmde henne ändå. Inaba avslöjade intressanta detaljer:
- Hon hade varnat Taneguchi för att hans fru skulle dö och att han var för gammal för att köra bil.
- Rektor Arima har varit hos henne för att försöka kontakta sin döda mor.
- Hon tror att Bakun normalt är god, men att något är fel i drömvärlden. För att fixa det måste man resa dit. Hon ville gärna se Sutra of Pale Leaves för att hitta en ritual.
Jakten på Boken Seiga ringde sin kontakt Tsubasa, som varnade dem men bad om adressen till mottagaren i Tokyo och helst boken själv.
Gruppen körde mot Taneguchis hus och fick syn på den gamle mannen. Han var på väg hem från centrum med ett paket under armen. Han rörde sig stelt och robotlikt, nästan som en zombie, och verkade mentalt frånvarande. Brian hoppade ur bilen och försökte ”hjälpsamt” ta paketet ifrån honom, men Taneguchi vägrade släppa det och fortsatte sin mekaniska vandring.
Nu krävdes drastiska metoder. De åkte till postkontoret där Taneguchi nyss varit. Tjänstemannen hade noterat Tokyo-adressen. Takeru gav honom först pengar som tack – för att sekunden senare slå om till ”Bad Cop”. Han hotade att arrestera tjänstemannen för mutbrott om han inte omedelbart lämnade över paketet som Taneguchi lämnat in. Livrädd lämnade mannen över paketet.
Gruppen hade nu både adressen till APL i Tokyo och en färdigskriven kopia av boken. Brian hämtade även ut sina beställda örngott med Baku-symboler.
Analysen De tog boken till Madam Inaba. Hennes entusiasm förbyttes snabbt i skräck när hon började läsa. Hon slog igen boken abrupt och sköt den ifrån sig som om den vore en tänd dynamitgubbe.
”Jag tror att vi ska vara väldigt försiktiga med den här boken,” sade hon allvarligt. ”Det är nåt oerhört komplext, både lingvistiskt och artistiskt i den. Det är något inbäddat i den”.
Hon misstänkte att den innehöll en ritual för att nå drömvärlden. Hon gick med på att försöka förbereda en sådan ritual för att ta gruppen in i drömmen. Men hon lade till ett viktigt villkor: För att komma till roten av problemet behöver Mr. Taneguchi vara med för att fungera som ankare till startdrömmen.
Gruppen står nu inför ett dilemma: Hur ska de få med sig Taneguchi när de just stulit hans livsverk och han vandrar runt som en zombie?